gunengstrom

Redan när jag öppnade ytterdörren kunde jag känna doften, doften som automatiskt tog mig tillbaka till min barndomstid. Många minnen började strömma genom mitt huvud det var mycket jag kom ihåg, det var på den tiden det var så härligt att få sommarlov och de första dagarna på lovet kändes underbart härligt, men snart rann dagarna förbi och snart alltför snart var sommarlovet slut och höstterminen började åter. Visst var det väl kul på sätt och vis att börja i skolan igen och att åter få träffa sina skolkompisar och visst lärde man sig mycket saker, men ändå så var sommarlovet bäst. På mina sommarlov var vi nästan alltid hemma, visst gjorde vi ibland dagsutflykter men det var inte så ofta. När jag var liten hade vi mycket djur på gården både kor, kalvar, grisar, häst, katter och hundar så de få veckorna pappa hade ledigt på sommaren var det alltid full huggning med slåttern, och många gånger hjälpte jag till så gott jag kunde. Varje sommar väntade och väntade och väntade... jag på att Lena som bodde i Östersund med sina föräldrar Oskar, Anna, brorsan Lars taxen Dino och den vita katten Puh som vanligt skulle komma till den gamla gården normans för att stanna där ca; 3 veckor, Lena och jag var lika gamla, Lars var några år yngre. Jag minns vad vi hade roligt dessa somrar, hur vi lekte med djuren men vi var också mycket ute i naturen vi hittade alltid på något roligt tillsammans. Jag minns att Oskar gjorde visselpipor til oss det tyckte vi var jättekul. Nu efter många år har vi tappat kontakten med varandra Lena och jag men jag har fått veta att Lena är svårt sjuk i Ms hon sitter nu i rullstol och behöver ha hjälp med allt. Tänk så lite man vet om framtiden, och tur är väl det för tänk om vi vetat allt detta de somrarna när vi hade så kul tillsammans.

Delar ur berättelsen En uns av nostalgi skriven 2003
Oskar avled 2005, och Lena 2006.